Bjärsjölagårds Posthistoria t.o.m 1975
Leif Nyström, uppdaterad 2009-03-09
Eget postkontor med stämpelstavning Bjersjölagård mellan 1866-05-01 till 1912.
Stämpelstavning Bjärsjölagård mellan 1912-04-05 och 1975-09-30 då postkontoret upphörde.
Fr.o.m 1975-10-01 ingår Bjärsjölagård i Sjöbo kommun med stämpel "Sjöbo".
1600-talet
1624 Det Danska postverket bildas .
När Bjärsjölagård tillhörde Danmark så startade det danska postverket. Inom "Sverige" fanns då två poststräckor den ena gick till Kristianopel i Blekinge den andra via Helsingör -Hälsingborg upp genom Halland. Vid denna tid, även om Bjärsjölagård fanns, dock med annan stavning, finns inga noteringar om någon postgång. Beritzholm var inte längre bebott, men det fanns en nybyggd ladugård sedan 1580-talet.
  1636 Det Svenska postverket bildas. (http://www.postmuseum.posten.se/historia/historia.html)
Efter ett förslag 1636 av rikskanslern Axel Oxenstierna beslutar riksrådet anta en "Förordning om postbåden" (postbuden), vilket innebär att ett postväsen byggt på stafettsystemet skall inrättas i rikets alla provinser. Postlinjer skapas genom att man på varje två eller tre mil efter landsvägarna tillsätter en postbonde med skyldighet att vidarebefordra posten. För detta får bonden vissa lättnader när det gäller skjutsskyldigheter och andra pålagor. Efter en tid får bönderna också viss kontant ersättning. Postbondens postdrängar skall springa med posten och stänga straff utdöms om de sinkar sig på vägen. När drängen närmar sig nästa posthemman skall han blåsa i posthornet så att nästa postdräng kan göra sig klar att ta hand om postsäcken (postsäckarna) och löpa vidare.
1658 Roskilde freden
Vid denna tid fanns det postkontor i Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö och Ystad. Det är sannolikt att efter freden så bemannades de danska kontoren av svensk personal, möjligen undantaget Malmö.
1686 Poststämplar införs
Som tredje land i världen införde Sverige poststämplar. Detta för att ingen skulle stjäla breven. Kassören stämplade breven med F för fribrev och B för betalda brev.
1700-talet
1700 inrättades nya postkontor i Simrishamn och Ängelholm.
1718 utfärdade Karl XII "Förordning angående Postväsendets och Gästgiveriernas sammanfogande". Enligt denna skulle postbefordran indelas i 6 olika slag grundade på typ av försändelse. Över Skåne finns en karta som visar alla posthåll 1718. Reformen hann aldrig att genomföras fullt ut. Efter Karl XII's död återgick allt till det gamla efter några års kaos.
Karta över Postvägarna i Skåne 1750 (från Postmuseum, Sthlm)
(Klicka på kartan för att se hela skåne)
 
  Vägen från Sjöbo, Åsum över Brandstad, Kärrstorp, Östraby till Hörby överkopierad från en 1750-års Skånekarta.
För Bjärsjölagård var nog Slagtofta (vid Hörby) närmsta poststället 1750.
  1800-talet
1865 i september skrev Otto Ramel och Axel Axson Toll tillsammans med många andra till Poststyrelsen via Länsstyrelsen att det vid järnvägens tillkomst var behövligt med ett förvaltningskontor vid utväxling av värde post. Som själ angavs alla socknar i grannskapet som tillsammans hade mer än 14000 invånare där många har en stor och viktig korrespondens som tex domare, kronofogde, kyrkoherdar, provincialläkare, civila och militära tjänstemän, ägare till stora jordegendomar, näringsidkare och många handlare samt andra inrättningar som banker mm.
Ansökan resulterade i ett kungligt brev den 10 november 1865 där poststyrelsen fick tillstånd att öppna en postexpedition i Bjärsjölagård där också paket kunde avsändas.
1866 Till chef för postexpeditionen utnämndes Johan Stendal, inflyttad från Söderhamn 1866. Han tillträdde tjänsten den 1 maj 1866 då posttrafiken började på den nyöppnade järnvägen mellan Ystad och Eslöv. Det framgår inte om postexpeditionen låg i stationshuset. Han avled 33 är gammal den 2 juli 1868 (Enligt kyrkboken hängde han sig). Hustrun Johanna och barnen, en son och en dotter flyttade den 3 september till Oskarshamn.
Postexpeditionen drogs in den 15 augusti 1869 och i stället blev det en förenad post- och järnvägsstation, lika som för övriga stationer utmed banan.
I november 1876 öppnades också poststationer i Sjöbo, Tolånga, Röddinge, Frenninge, Öved, Östraby, Vomb och Söfdeborg. Post skulle utväxlas inbördes samt med kupeexpeditionen nr 12 (Ystad-Eslöv järnvägen). Dessutom skulle post utväxlas med andra närliggande poststationer.
Postlinjer upprättades mellan Bjersjölagård - Öved - Vomb - Veberöd och mellan Bjärsjölagård - Östraby alla med gångpost onsdag och lördag .

Turschemat fr. 1 november 1876: (tidspannet anger uppehåll/station)
 Från -17.30  Bjärsjölagård  12.00- Till  Från -10,30  Bjärsjölagård  9.30 -Till
 19.00-19.15  Öved  10.15-10.30  12.00- Till  Östraby  Från-8.00
 21.15-21.30  Vomb  08.00-08.15 Fr.o.m. 1 jan.1877 daglig postgång 5 dagar i veckan utan kostnad för Postverket.
 23.30-Till  Veberöd  Från -06.00
Fast postställe i Östraby drogs in 3 maj 1980.

Redan 1878 blev olönsamma poststationer indragna och ersattes med lantbrevbäring tex upphörde Öveds poststation 1 februari  1879.
Turschemat Bjersjölagård-Vomb (Lantbrevbärarlinje) fr. 1 februari 1879, varje onsdag och lördag.
Från Bjersjölagård 7.15 via Öved till Vomb 11.30 samt från Vomb 12.30 via Öved och framme i Bjersjölagård 16.45.
1892 den 2 januari skrev kyrkoherde L. J. Trägårdh i Östra Kärrstorp och Kommunal-ordföranden Nils Åkesson till Poststyrelsen och bad om bättre postgång och föreslog, citat" en eller båda av de två järnbansvakter som bo omkring en kilometers avstånd från Kärrstorp och Alestads byar finge av Postverket någon ersättning mot skyldighet att till Bjersjölagårds station frambära och därifrån till sin bostad hemföra vår post". Då postmängden ansågs för liten lämnade poststyrelsen ärendet utan åtgärd. I en förnyad ansökan 16 januari 1893 ville de bidra med 30 kr om året till lantbrevbärarens avlöning. Inte heller denna gång fann poststyrelsen att framställningen borde leda till någon åtgärd.
  1900-talet
1910 Banan Dalby-Bjärsjölagård öppnades för posttrafik 27 oktober 1910 men bara till Skartofta. Det tog ytterligare ett år innan järnvägen till Bjärsjölagård blev klar och posttidtabellen inklusive Bjärsjölagård startade 1 oktober 1911.

Turschema fr. 27 oktober 1910 Dalby- Bjärsjölagård.
 Tåg 63.    Tåg 64  Tåg 66
 8.15  Malmö  2.50???  9.20????
 9.10  Dalby  11.59  8.15
   |
   |
   |
 7.20
 ----  Torna Hällestad  ----
 9.47  Silvåkra  11.38
 10.10  Harlösa  11.23
 10.35  Skartofta  11.05
 ----  Bjersjölagård  ----  ----
PLK130 (Postiljonkupéexpedition)
Järnvägslinjen och därmed även poststationen i Skartofta lades ned 10 juni 1955.
1923 Lantbrevbärarlinjer
1. Åkande lantbrevbärare till Östraby och Oderup.
2. Gående lantbrevbärare till Östra Kärrstorp och Alestad.
3. Gående lantbrevbärare till Brunslöv, Magnaröd och Orås.
  Gående lantbrevbärare från Bjärsjölagård till Alestad, Bjerröd och Östra Kärrstorp var från 1909 till 1926 Elof Nilsson Alestad. Har efterträddes av sin son Erik Nilsson Alestad som cyklade denna runda som så småningom utökades med Elestorp, Kärrby och Tullesbo. Det blev en sträcka på 28 km per dag. Omkring 200 hushåll hade han att betjäna. Det var inte bara tidningar och brev i postväskan utan även ett fullständigt postkontor. Han betalade ut pensionspengar, skatteåterbäring, postanvisningar samt tog emot pengar som skulle skickas. När han gick i pension 1961 hade han cyklat en sträcka motsvarande jordens omkrets 6 gånger.
Därefter har postgången skötts med bil.
  Föreståndare för posten i Bjärsjölagård. Mellan 1866-05-1 och 1869-08-15 var posten skild från stationen. Därefter hade järnvägs- och poststationen samma chef.
 
 1866 1/5-1868 2/6  Johan Stendahl
 1868 3/6-1869 15/8  Vakans
 1869 16/8-1872  Olof Gustaf Rydberg
 1872 -1912 30/4  Olof Nilsson
 1912 7/5- 1932 sep.  Per Gösta Sjögren
 1932 sep.-1942  Carl Johan Brandberg
 1943-1946  Carl-Henrik Ljungberg
 1947-1948  Claes Gustav Gyllenberg
 1948-1950  Edvin Larsson
 1950-1954  Oscar Vilhelm Strömberg
 1955-1958  Frans Erik Olof Ryler
 1958-1967  Viktor Ergo Harry Persson
 1967 1975 30/09  Verner Steinick
  Föreståndare för posten i Skartofta. Poststationen öppnades i samband att järnvägs- linjen Dalby- Bjärsjölagård öppnades.
 
 1910 27/10-1915 19/10  Axel Rehnström
 1915 29/10-1928 i mars  Johan Hansson
 1928-1930  Nils Arthur Eneroth
 1930-1935  Karl Edvin Persson
 1935-1940  Gösta Anton Persson
 1940-1942  Kaj Towe Nilsson
 1942-1944  Ove Birger Larsson
 1944-1948  Erik Gunnar Helge Holmgren
 1948-1951  Olga Selma Åkesson
 1951-1955  Greta Ragnhild Zerman
 1955-06-10  Posten och järnvägen drogs in.
  Föreståndare för posten i Östraby som öppnades 1876-11-01.
 
 1876 11/01-1894 3/3  Bagaren L. Pettersson
 1894 4/3- 1900 okt.  Handlaren Ingvar Berlin
 1900 okt- 1901 sep.  Kantor Lars C Fredin
 1901 okt- 1904 mars  Urmakare Wilhelm Petersson
 1904-1929 1/2  Änkefru Christine Hofvander
 1929 1/3-1962 1/12  Telefonförest.Ruth Linnea Berlin-Ågren
 1962- 1980 3/5  Karin Märta Elisabeth Rubin
Östraby blev ett s.k. Postställe fr.o.m. 1980-07-01. Den 3 maj 1980 avvecklades den fasta postanordningen.