Varifrån härstammar ortsnamnen? Leif Nyström, uppdaterad 2008-11-21, 2014-12-12 (fler namn och olika stavningar).
	Några orter i Färs Härad. När ny information finns tillgänglig kommer texten att uppdateras liksom att fler orter kommer att läggas in. Hur namnet stavats under olika århundraden syns dels under 1624 Prästrelationerna, olika kartor, samt hur namnet skrevs i kyrkböckerna. Ny revision av Svenskt Ortnamnslexikon beräknas utkomma 2015. Prästrelationerna: 1622-08-11 befallde Christian IV biskoparna att låta prästerna beskriva socknarnas nuläge men även historiskt.
	Färs Härad	De skånska häraderna har fått sina namn efter naturförhållanden, tingsställen eller efter någon hednisk gud. Första gången(?) namnet finns nedskrivet är i "Kong Valdemars Jordebog" av år 1231 där det heter "Faershaerat". Det finns många tolkningar på varifrån namnet kommer men Faers verkar vara den äldsta namnformen. Fae betyder på danska egendom och boskap. Färs härad har varit känt för sina rikliga betesmarken. Fler tolkningar finns i Färs Härads historia. Stavning: - 1624 Ferszherredt (Prästrelationerna)
	Alestad	Finns inte med i svenska ortsnamnslexikonet. Stavning: - 1624 Alistad (Prästrelationerna) - 1697 Allestad (Jordebok) I Kyrkböckerna: - 1774 Ahlestad - 1814 Ahlestad - 1948 Ahlestad På Skånekartor:  - 1684 Alesta (Krigsarkivet)  - 1747 Allesta (Krigsarkivet)  - 1812 Alesta (Krigsarkivet)  - 1915 Alestad (Häradsekonomiska kartan)
	Beritzholm	Birridsholm som är det rätta namnet! skall ursprungligen kommit från slottets byggnadsherre som då skall ha hetat Birting, Birring eller Berting. I Fredrik I's gåvobrev till Mourids Sparre 1529 var namnet Börrisholms slott. 1624 kallade prosten Niels Thrögessön Poort i Brandstad Birridsholm för just Birridsholm.(alternativ stavning med z Birridzholm) 1746 kallade kyrkoherden i Kärrstorp, Ernst Wallengren Birridsholm för Bierse eller Berose slott. Beritzholm som det skrivs idag kan härröra från Morgens Munks brev om att drottning Margrete har löst in Berritsholm i Fers Herred 1401. Andra förekommande stavningar är: Beretzholm, Berridzhollm, Bieredzhollm, Byresholm, Borresholm, Børißhollm, Börrisholm m.fl. Stavning: - 1363 Biritzholm - 1624 Birridzholm (Prästrelationerna)
	Bjärröd	Kommer ifrån Biærgh (forndanska) som betyder berg och -röd som i äldre tider skrevs -riith, -ryth eller -ryd(h) vilka alla betyder nyodling (röjning). Stavning: - 1363 Birith, Byrith eller Birrid - 1624 Birrid (Prästrelationerna) I Kyrkböckerna: - 1774 Bierröd - 1797 Bjered - 1798 Bjeröd - 1800 Bjerröd - 1807 Bjärröd. På Skånekartor:  - 1684 Biered (Krigsarkivet)  - 1747 Birede (Krigsarkivet)  - 1812 Bjerröd (Krigsarkivet)  - 1881 Finns ej med (M.Höjer Konungariket Sverige)  - 1915 Bjärröd (Häradsekonomiska kartan)
	Bjärsjölagård	Det är inte helt klarlagt hur namnet Bjärsjölagård uppstått. Enligt Språk och Folkminnesinstitutet i Uppsala skrevs det 1625 i olika former av Bierets Ladegaard. Namnet kommer ifrån Birith (1363) och ladugård, avelsgård eller utgård. På 1700-talet fanns även formen Bjerselagård Stavning: - 1363 finns ej - 1624 Birrids Ladegaard (Prästrelationerna) I Kyrkböckerna:  - 1732 Bierröds Lagård ( Trolig bakgrund till namnet Bjärsjölagård)  - 1774 Bierröds Ladugård  - 1789 Bierselagård  - 1814 Bierröds Ladugård  - 1828 Bjerryds Ladugård  - 1838 Bjersjölagård På Skånekartor:  - 1684 Biereselagål. (Krigsarkivet)  - 1747 Biersiölagål. (Krigsarkivet)  - 1812 Bjerrödsladugård. (Krigsarkivet)  - 1881 Bjersjöladugård. (M.Höjer Konungariket Sverige)  - 1915 Bjärsjölagård (Häradsekonomiska kartan)
	Björka	Hette på den danska tiden Birke (björkbestånd), sedan Björka. Stavning:  - 1624 Bircke (Prästrelationerna) I Kyrkböckerna:  - 1790 Biörka  - 1810 Björka På Skånekartor:  - 1684 Börka (Krigsarkivet)  - 1747 Börka (Krigsarkivet)  - 1812 Björka (Krigsarkivet)  - 1881 Björka (M.Höjer Konungariket Sverige)  - 1915 Björka (Häradsekonomiska kartan)
	Brandstad	Hette Brunstathæ 1332, Brandstade 1447. Första delen av namnet kommer antingen från forndanska Bruni som betyder svedjeland eller från de forndanska namnsnamnen Brun eller Bruni. Efterleden sta(d), på danska tiden sted, är ännu inte verifierad inom forskningen. Stavning: - 1624 Brandsted (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Branstad  - från 1690 Brandstad På skånekartor:  - 1684 Brannsta. (Krigsarkivet)  - 1747 Bransta. (Krigsarkivet)  - 1812 Brandsta. (Krigsarkivet)  - 1881 Brandstad. (M.Höjer Konungariket Sverige)  - 1915 där namnet är Branstad (Häradsekonomiska kartan)
	Brunnslöv	Ortnamn på -löv betyder att jord blivit lämnad eller avståtts till någon. Heter i tingsböckerna Brönsla eller Brönsel(l)a. Första delen an namnet det danska Brönd som betyder brunn och sista delen hälla som är sluttning. Försvenskningen fick av någon anledning sluta på -löv. Stavning: - 1624 Brøndseløff (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1660 Bröndsela  - 1738 Brunslöf  - 1800 Brunslöf  - 1925 Brunslöf På Skånekartor:  - 1684 Brusele (Krigsarkivet)  - 1747 Brukole (Krigsarkivet)  - 1812 Bronslöf. (Krigsarkivet)  - 1881 Ej utsatt (M.Höjer Konungariket Sverige)  - 1915 Brunslöf (Häradsekonomiska kartan)
	Elestorp	Finns inte med i svenska ortsnamnslexikonet. Stavning: - 1624 Eilistrup (Prästrelationerna) I kyrkböckerna: Elestorp eller Ellestorp På skånekartor:  - 1684 Elestorp (Krigsarkivet)  - 1747 Ellestorp (Krigsarkivet)  - 1915 Brunslöv (Häradsekonomiska kartan)
	Rönås	Rön- kommer från ränna som är en bäck och -ass som är en ås. Stavning: - 1624 Rønaaes (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1774 Rönås På Skånekartor:  - 1684 Rönnås (Krigsarkivet)  - 1812 Rönås (Krigsarkivet)  - 1915 Rönås (Häradsekonomiska kartan)
	Sjöbo	Verkar ha kommit från att ha legat vid en sjö som inte längre finns. -bo, kommer från bod (förvaringsbod). Stavning: - 1624 Siøboe (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1680 Siöbo  - 1800 Siöbo  - 1804 Sjöbo På Skånekartor:  - 1684 Siöbo (Krigsarkivet)  - 1747 Siöbo(Krigsarkivet)  - 1812 Rönås (Krigsarkivet)  - 1915 Sjöbo (Häradsekonomiska kartan)
	Skartofta	Finns inte med i svenska ortsnamnslexikonet. Skar är forndanska och betyder kant dvs byn ligger vid en brant sluttning eller ravin. 'toft(a)' ungefär detsamma som tomt. Stavning: - 1624 Schartoffte (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1700 Schartoffta  - 1800 Skartofta På skånekartor:  - 1684 där namnet är Skartofta (Krigsarkivet)  - 1747 där namnet är Skartofta (Krigsarkivet)  - 1812 där namnet är Skartofta. (Krigsarkivet)  - 1915 där namnet är Skartofta (Häradsekonomiska kartan)
	Tullesbo	Finns inte med i svenska ortsnamnslexikonet. 1332 skrivs namnet som Tulisbo. Första delen är nog ett personnamn, Thuli, och siste delen -bo är en trång vik eller slätt (samma som i Sjöbo?). Stavning: - 1624 Thulifzbo (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1700 Tullesbo  - 1800 Tullesbo På skånekartor:  - 1684 Tullesbo (Krigsarkivet)  - 1747 Tullesbo (Krigsarkivet)  - 1812 Tullesbo (Krigsarkivet)  - 1915 Tullesbo (Häradsekonomiska kartan)
	Vomb	Har hetat Vam, Vom, Våm, och Voomb och kommer sannolikt från hvamm, forndanska Wa, som avsåg en av backar omgiven dal eller syftar på någon terrängformation. Stavning:  - 1624  Vom (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Wåm  - 1700 Wom  - 1800 Wom På skånekartor:  - 1684 Womm (Krigsarkivet)  - 1747 Woom (Krigsarkivet)  - 1812 Womb (Krigsarkivet)  - 1915 Wåmb (Häradsekonomiska kartan)
	Vressel	Finns inte med i svenska ortsnamnslexikonet. Kommer från vridsel (ån som vrider sig). Stavning:  - 1624  Vreselb˙ (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Wressel  - 1700 Wresle  - 1800 Wresel På skånekartor:  - 1684 Wreesell (Krigsarkivet)  - 1747 Wresilla (Krigsarkivet)  - 1812 Wressel (Krigsarkivet)  - 1915 Vressel (Häradsekonomiska kartan)
	Östra Kärrstorp	Skrevs 1350 Kæristhorp senare Kierstorp som kommer från det fornnordiska kjarr, buskig mark eller kärrmark. -torp (nybygge) är en mindre bebyggelse (flera gårdar nära varandra). 1885 lades till Östra till åtskillnad från Västra Kärrstorp. Stavning:  - 1624 Kierstrup  (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Kierstorp  - 1700 Kierstorp  - 1800 Kjerstorp  - 1828 Kerstorp På skånekartor:  - 1684 Keerstorp (Krigsarkivet)  - 1747 Kerstorp (Krigsarkivet)  - 1812 Kärrstorp (Krigsarkivet)  - 1915 Ö.Kärrstorp (Häradsekonomiska kartan)
	Östraby	Skrevs 1495 som ØsterWæsterstade från 1570-talet som Østerstadt samt 1611 Østerbye. Stavning:  - 1495  ØsterWæsterstade   - 1570  Østerstadt  - 1611  Østerby  - 1624  Østre Vesterstad (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Östraby På skånekartor:  - 1684 Östrab˙ (Krigsarkivet)  - 1747 Östrab˙ (Krigsarkivet)  - 1812 Östraby (Krigsarkivet)  - 1915 Östraby (Häradsekonomiska kartan)
	Öved	'Ö' är här i betydelsen "land vid vatten". 'ved' är från forndanska with "skog". Stavning:  - 1200  Øwit (Latin)   - 1624  Aaevedz (Prästrelationerna) I kyrkböckerna:  - 1683 Öfwitz (Sockn och b˙)   - 1700 Öfwid  - 1800 Öfved  - 1866 Öwed  - 1896 Öved På skånekartor:  - 1684  Öfvits (Krigsarkivet)  - 1747  Öfvits (Krigsarkivet)  - 1812  Öfved (Krigsarkivet)  - 1915  Öved (Häradsekonomiska kartan)
	Referenser:	1. Färs Härads Historia, Gottfrid Björkelund. 2. Referenser angiva i texten under 1. 3. Svenskt Ortnamnslexikon. Ny revision beräknas utkomma 2015.